Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler. .

Bakgrund: Under början av 2000-talet intrÀffade bolagsskandaler som har fÄtt stor uppmÀrksamhet vÀrlden över. Detta ledde till att mÄnga lÀnder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stÀrka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av sjÀlvreglerande system, dÀr bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillÀmpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillÀmpas idag av de största noterade bolagen.

Koden har bidragit till ökat medvetande om informationen utÄt samt hjÀlpt företagen att strukturera denna, överlag har det visats en god vilja bland företag att anpassa sig efter och efterleva kodens regler..

Syftet med vÄr uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, pÄverkar de olika maktgrupperna i den svenska Àgarmodellen. Vi vill i vÄr studie studera om koden kommer att pÄverka den maktstruktur som idag kÀnnetecknar Sverige med starka och inflytelserika Àgare.Vi anvÀnder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjÀlpa oss att mÀta vad svensk kod för bolagsstyrning har för pÄverkan pÄ de olika maktgrupperna. UtifrÄn denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels frÄn de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vÄr analys har vi kommit fram till att inte nÄgon av de tre grupperna pÄverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte Àr att skapa en vÀl avvÀgd maktbalans mellan de olika bolagsorganen, Àgare, styrelse och verkstÀllande ledning.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige sÄ har lagar och regler skÀrpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gÀlla 1 juli 2005, dÄ gÀllde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvÀrde pÄ över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag pÄ den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre sÄvÀl som de större företagen pÄ börsen.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige sÄ har lagar och regler skÀrpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gÀlla 1 juli 2005, dÄ gÀllde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvÀrde pÄ över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag pÄ den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre sÄvÀl som de större företagen pÄ börsen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om en implementering av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar företagets vÀrde (approximativa Tobins Q). Dessutom hoppas vi ge svar pÄ huruvida enskilda bolagsstyrningsvariabler frÄn tidigare studier pÄverkar företagets vÀrde. Arbetet anvÀnder sig av en kvantitativ metod för insamling av data till regressionsanalysen. Studien omfattar de svenska bolag som infört koden och lika mÄnga referensföretag som inte implementerat koden. De variabler som ingÄr i analysen, förutom företagens approximativa Tobins Q, Àr antal styrelseledamöter, antal utlÀndska styrelseledamöter, bransch, nettoomsÀttning, antal anstÀllda, företagets Älder, balansomslutning samt huruvida företaget implementerat svensk kod för bolagsstyrning eller ej.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige sÄ har lagar och regler skÀrpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gÀlla 1 juli 2005, dÄ gÀllde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvÀrde pÄ över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag pÄ den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre sÄvÀl som de större företagen pÄ börsen.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, ett samarbete mellan det privata nÀringslivet och den statliga Förtroendekommissionen, har arbetat fram en kod vars syfte Àr att ge en samlad bild av god svensk praxis pÄ omrÄdet och bidra till en förbÀttrad styrning av svenska bolag. Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning, dÀr intervjuer har gjorts med fyra mindre företag och tvÄ sakkunniga inom Àmnet bolagsstyrning. Uppsatsen Àmnar undersöka hur revideringen av Svensk Kod för bolagsstyrning pÄverkar vÄra intervjuföretag, Oasmia Pharmaceutical AB, Tretti.se AB, Avalon Enterprise AB och Firefly AB. Analysen utvÀrderar skillnaderna mellan Kollegiets syfte med Koden och företagens instÀllning till den. Ett flertal observationer kunde göras, genom vilka författarna har dragit slutsatsen att företagen i dagslÀget inte Àr fullt insatta i Kodens syfte och att de har en varierande instÀllning till revideringen av Koden.

I dagens samhÀlle Àr bolagsstyrningen ett aktuellt Àmne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegÄngar och bestÀmmelser om hur bolag skall Àgas och styras. NÀr obalans rÄder mellan dessa bestÀmmelser skapas icke-fungerande nÀringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras.I Sverige implementerades Är 2005 Svensk kod för bolagsstyrning ? ett ramverk med mÄlet att bidra till en bÀttre och effektivare bolagsstyrning samt för att stÀrka förtroendet för bolag pÄ kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmÀnheten.Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utstrÀckning anvÀndes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag Är 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens Àgarstruktur och deras tillÀmpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser anvÀnds. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick frÄn de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frÄgorna.

Syftet med vÄr studie Àr att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. VÄr undersökning Àr gjord utifrÄn en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden Àr generellt sett uppskattad bland företagen, dÀr den framför allt bidrar till en ökad transparens. Kodens frÀmsta nackdel Àr att den kan uppfattas som byrÄkratisk och bidrar till merarbete.

Studiens syfte Àr att belysa hur de mest omsatta bolagen pÄ Stockholmsbörsens A-lista har valt att tillÀmpa svensk kod för bolagsstyrning. Detta utförs genom att kartlÀgga eventuella avvikelser frÄn koden samt dess motiveringar Vidare studeras samband mellan bolagens tillÀmpning av koden, och hur Àgarstrukturen i bolagen ser ut. För att Ästadkomma detta anvÀnds exit- och voiceteori. Informationen har inhÀmtats genom en omfattande granskning av berörda bolags Ärsredovisningar samt bolagsstyrningsrapporter. Resultatet visar pÄ att tillÀmpningen av koden varierar mellan olika bolag.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om Svensk kod för bolagsstyrning har bidragit till förÀndringar jÀmfört med tidigare reglering samt praxis och om sÄ Àr fallet, fÄ en djupare förstÄelse för vilka dessa förÀndringar Àr. Vi kommer Àven att utreda vilka för- och nackdelar som Koden har fört med sig. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÄ vi har genomfört tre öppna intervjuer. VÄr teoretiska referensram har utgÄtt frÄn principal-agentteorin och sjÀlvreglering. Vi har vidare beskrivit regelverket Koden samtidigt som vi har redogjort för remissinstansernas diskussion kring Kodgruppens betÀnkande.

SammanfattningÅr 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning efter en rad bolagsskandaler som drabbat svensk finansmarknad. Syftet med Koden var att stĂ€rka förtroendet för den svenska kapitalmarknaden genom att förbĂ€ttra bolagsstyrningen bland börsens bolag. I Koden anges ett antal punkter som ska redovisas i bolagsstyrningsrapporten.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur vĂ€l bolagen redovisade dessa punkter redan i Ă„rsredovisningar frĂ„n Ă„r 2003. Var det sĂ„ att bolagen redan uppfyllde dessa krav skulle införandet av Koden kunna ses som en kodifiering av vad som redan var allmĂ€n praxis bland de börsnoterade bolagen i Sverige. Är det istĂ€llet sĂ„ att vĂ€sentlig information tillkommit i Ă„rsredovisningarna sĂ„ har aktieĂ€gares kontrollmöjligheter för bolagets styrning faktiskt förbĂ€ttrats.I denna studie har de bolag som skulle ha omfattats om införandet av Koden istĂ€llet intrĂ€ffat Ă„r 2003 utgjort underlag för undersökningen.

Syfte: Denna uppsats syftar till att se om den svenska koden för bolagsstyrning har levt upp till sitt ursprungliga syfte, att förbÀttra bolagsstyrningen samt att öka förtroendet. PÄ sÄ sÀtt ska vi avgöra vilken betydelse sÄdan hÀr reglering har för styrning av svenska bolag och förtroendet för dessa. Vi har Àven för avsikt att se om och i sÄ fall hur instÀllningen till koden har förÀndrats efter införandet. Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi valt att försöka fÄ en övergripande bild av Àmnet snarare Àn att gÄ in pÄ detaljnivÄ. Vi har gjort detta genom att genomföra kvalitativa intervjuer med tre olika respondentgrupper ? revisionsbyrÄer, företagare och experter.Teori: Vi har i vÄr teori tagit utgÄngspunkt i förtroende och socialt kapital, företagsskandaler, corporate governance och agent-prinicpalteorin.